Kvarnsjön

Det regnade och blev en massa vattenpölar!!! Med full regnmundering begav vi oss ut och hoppade vilt i alla pölar vi hittade, Max sov i vagnen. Vi passade även på att plantera lite vårlökar i vårt land samt ta in våra trädgårdsstolar i förrådet för vintern. Efter lunch fick vi oväntat besök av Tord och Gunilla som ville prata fadderskap och dopgåva. Jag har absolut inga förslag denna gången men har däremot sagt att Max inte vill ha några prydnadssaker.

Efter fikat var Ida lagomt uppspelt och lyckas på något vis halka i hallen och dra hakan i golvlisten, det kommer en massa blod ur munnen... Tänderna sitter dock kvar. När jag tittar lite närmare ser jag att hon har ett jack i hakan också ca 1,5 cm brett som glipar en del... Då blir jag lite smått panikslagen... måste det sys???? Försöker ringa sjukvårdsupplysningen men där är det kö. Så jag springer över till grannen som är SSK och ber honom titta på hakan, jo då han tycket att vi skulle bege oss till akuten så de fick tejpa/sy. Så på med ytterkläder, packa väskan med blöjor och diverse saker som kan behövas man vet ju aldrig om man får vänta länge. Tur att Tord och Gunilla var kvar och kunde hjälpa mig, hade inte klarat av att bära båda barnen samtidigt. Väl på akuten får vi ta en nummer lapp och vänta på vår tur... Gick hyffsat snabbt så vi får berätta vad som hänt och de skriver lite papper och sedan blir vi ombedda att vänta på doktorn. Efter ca 30 minuter i väntrummet får vi äntligen komma till ett undersökningsrumm där vi får vänta ytterligare 10 min på att doktorn ska komma. Som tur är räcker det med att tejpa hakan... Å tänderna sitter också kvar!!!! Efter dryga 1 timme kan vi åka hem igen. Varför ska det hända sådana här saker när man är ensam hemma???

Ett stort TACK till Tord och Gunilla som tog hand om Max i väntrummet på akuten.

Finally it's time for an update.

Both Ida and Max are getting bigger, and Ida is now 3 ft 1 inch and 32 lbs. I guess that she will become a tall, pretty girl. She's very stubborn and needs/wants a lot of attention but it's not strange when you think of all the changes that have happened in her life lately. It will be better... in about 18-19 years I guess. :-)